We're out of Bort signs again

Det börjar kännas löjligt nu.

Jag tänker inte gå in på några djupare detaljer, men den här gången kan skiten möjligtvis vara djupare än tidigare. I lördags skrev jag högskoleprovet för första gången på sex år. Provet var väl....ja, jag vet inte...det kändes lite som förskoleprovet på nåt vis. Jag vet inte...men alla var så unga och frågorna var så lätta, men skit i det. Provet gick bra och yeah yeah yeah, nästa anhalt var tåget upp till Gävle. Det var tänkt att bli en snabbvisit hos pappa, men...det ser ut att bli längre än så.

Jag tänker inte gå in på detaljer, men sedan i lördags har jag varit hemlös. Eller ja, åtminstone utan bostad i Stockholm. Hos min pappa (eller mamma, om det är så) i Gävle finns alltid plats. Men varje dag utan ett fast boende "hemma" börjar kännas jobbig.

Stressen just nu är över eventuell missad lektions/seminarietid och vad det kan leda till, förhoppningsvis kommer det stanna där. Förhoppningsvis kommer allt vara löst snart, men....det känns ju inte direkt sehr Toll.

 Mer följer, hoppas jag.